måndag 13 november 2017

Frustration över teknik som saknas

Jag arbetar på Bringsta skolan klass 2 i Harmånger där vi tyvärr saknar både datorer och ipads. Min och Lindas klass är väldigt stor, 29 elever och har flera nyanlända elever. Vi har fördelen med att våran skola har två pedagoger som jobbar med SvA, dessutom har vi en Introklass där de allra nyaste eleverna med annat språk än svenska går den allra första tiden.


De senaste veckor har vårat arbete gått åt till att dela klassen i två grupper för att få en bättre arbetsro.
Vi lärare och eleverna upplever mycket bättre arbetsro, nu när klassen större delen av dagarna är delad. Just nu arbetar vi med Pilen i Svenska, vilket många tycker är tvärtom VISOL men jag ser klara fördelar med att kombinera dessa två arbetssätt och tror inte alls det ena behöver utesluta det andra.


Vi känner oss lite begränsade i och med teknik delen som saknas men pratar om vilka delar vi faktiskt redan nu kan använda oss av och föll för de motoriska övningarna, de är även ett bra avbrott när elevernas koncentrationsförmåga prövas.


/ Kristina Söderlund







tisdag 31 oktober 2017

Att sätta rubrik på inlägget var svårast! :-)

I förskoleklassen på Essviks skola har vi ett annorlunda upplägg i år jämfört med tidigare. Förr hade vi Visol-arbete med halvklass om ca 10-15 barn, då vi varvade finmotorik med parskrivning under samma, lite längre pass.

I år beroende på resurser av både personal och datorer tar jag istället ensam hand om ca 8 barn åt gången och då arbetar alla 8 i par med datorer + efterarbete den stunden (ca 50 min). Hittills har de 27 barnen haft ett datorpass var, där fick de skriva bokstavsräckor som vi sedan arbetat vidare med och letat bokstäver, ord, namn m.m. Kompisen var tidtagare, de flesta skrev i 2x1 minut för att fylla ett A4. Varje blad de kommer att skriva på dator/ipad detta läsår får de också klippa till och limma in i deras egna "diamant-bok" av sugarpaper när övningen är färdig.



Styrd finmotorik-träning plockar vi ofta in i verksamheten:
Vi har fått till denna finmotorik-station som vi rullar in i salarna vid valda arbetspass (ursäkta halvtaskig kvalité med min mobilkamera):



Eleverna är än så länge väldigt motiverade och intresserade av dessa lådor! Jag kan tänka mig att jag får byta ut/lägga till material allt eftersom. 
De får arbeta i par även här och blir tilldelade en låda i starten och sedan får de byta efter en tid/det som passar. De är väldigt medvetna nu om varför det är så viktigt att vi tränar just med dessa moment, om att fingrar och handleder inte alls arbetar på samma sätt när vi skriver på dator som med penna. 

Bilderna hämtade från vår blogg, alla vårdnadshavare har godkänt medverkan.
http://essviksdiamanter.blogspot.com

Mina elever är väldigt nyfikna på stjärntecken så på deras begäran ska vi starta tema: "astrologi" efter läslovet - nästa Visol-arbete tänker jag mig blir en beskrivning av deras egna födelsedagar och stjärntecken samt liten målarbild till. Så då får vi se vilka som väljer spökskrift och vilka som vill försöka ljuda orden! 
Avslutningsvis så tycker jag att ASL/ViSoL är ett strålande arbetssätt! Jag är motiverad till att få arbeta med min klass nu detta läsår och få se deras utveckling från augusti till juni med hjälp av dessa verktyg. // Annica, Förskoleklassen: Essvik Skola. 


Hej!


Jag arbetar med SVA och har provat erbjuda VISOL till några äldre elever som inte kan läsa så bra. De avböjde alla med bestämdhet då jag föreslog att de kunde spökskriva sina berättelser och sedan läsa upp dem. -Nej, det går inte, sa en pojke. Hur ska jag då minnas vad jag skrivit?


Men en flicka i första klass nappade och berättade stolt för sin kompis att hon skrivit en berättelse på datorn! Hon fick med sig sin berättelse hem och det lyste om henne.
Vi arbetar i en 3:a och har väldigt begränsad tillgång till datorer. Inga Ipads än så länge, men det är på gång. Våra elever har arbetat i par med att skriva faktatexter. Vi använde oss av Kim Sjöbergs modell som hon beskriver på oppetklassrum.se. Eleverna tyckte att det var jättekul och de har skrivit fina texter som nu sitter på vår klassrumsvägg. Vi ser fram emot att arbeta vidare med detta arbetssätt.
/Annika Öberg och Maria Vahlsten



Bredsands skola

I vårt team så arbetar vi för tillfället med Visol på torsdagar. Vi har då delat i barnen i 3 grupper, en grupp arbetar i par där de just nu har skrivit om hösten. En annan grupp har arbetat med motoriska övningar och den tredje gruppen har arbetat med svenska. Varje pass varar i ungefär 50 minuter. 

Cathrin, Malin, Marina & Lollo

måndag 30 oktober 2017

Visol på Fritids

Jag jobbar som fritidspedagog i en etta på Vibackeskolan som dagligen jobbar med Visol. Jag har vid ett antal tillfällen kunnat tagit del av detta arbete, just när barnen parskriver på Ipad. Jättespännande och roligt arbetssätt, som lockar till skrivning och läsning, intressanta lärande samtal och samarbete! Barnens läsläxa är utgångspunkten för veckans visol-arbete, där även bilden ingår. Finmotorisk träning och bild-delen är oftast mina uppgifter (gällande Visol), men framöver när jag känner mig mer kunnig i detta så finns Ipads att tillgå vid mina halvklasstimmar också.

Som fritidspedagog funderar jag på hur vi kan nyttja Visol på fritids. Min tanke är att låta barnen få hjälpa mig med månadsbrevet som vi skickar ut i slutet av varje månad. Blanda min text med barnens, låta deras ord få beskriva vad vi upplevt tillsammans, berätta om våra regler eller om hur en em på fritids ser ut. Funkar detta så blir nog nästa steg ett insta-konto och/eller kanske en fritidstidning.
//Annelie Dimeus

Visol – Räknesagor

Jag arbetar på Vibackeskolan i åk 1.  Vi jobbar med ASL dagligen i både svenska, matte och i so/no. Vi kopplar alltid veckans läsläxa utifrån kapitlet och parskriver om texten.  Att skriva sig till läsning upplever jag som mycket positivt och gynnande för eleverna.
Har precis haft alla utvecklingssamtal och väldigt många föräldrar har ställt sig och mig frågan--hur deras barn har lärt sig läsa så fort. Kan det ha med visol att göra? ;)

Det jag ville visa här var när vi skrev räknesagor. Innan de fick skriva sina egna ”sagor”, hade vi gjort massor av räknesagor på tavlan tillsammans för att de skulle förstå och få grunden vad en räknehändelse egentligen är för något. Många tyckte att det var lite klurigt när de skulle skriva själva, så fortsättning följer. Skrivparen fick sedan läsa upp sina räknesagor för sin grupp. Sagorna sitter nu ute i hallen för allmän beskådning.

Så här såg en av sagorna ut:

 /Marina Utterberg